Den som har problem med att läsa om vad jag skriver tykcer jag ska ge fan i att läsa. Bråket med Anders var bara droppen den dagen. Just nu krävs det inte mycket som sänker mig. Får kämpa dagligen med att hitta en anledning att fortsätta. Vill egentligen inte......
Jag förstår även att Anders har det jobbigt men att vi har olika sätt att bearbeta vår sorg och den fortsatta gången av vårt liv måste alla ni andra acceptera. Vi är som tur är inte lika......
Nästa gång någon reagerar får ni gärna utge er för vem ni är. Det gör ju faktiskt jag!
Håller med dig Heidi.. Vill man inte veta så ska man inte läsa..
SvaraRaderaBry dig inte om alla andras dumma kommentarer! Kan man inte stå för vad man tycker och utge sig för vem man är, så är den personen inte ens värd att du lägger ner någon energi på...
SvaraRaderaDu känner inte mig men jag är Malin Erlandssons mamma och klasskompis med Ingrid (din svärmor). Malin har berättat vad som hänt och jag kan inte säga något som kan ge tröst mer än jag tänker på dig och din familj emellanåt. Du har helt rätt i att våga man inte skriva vem man är så kan man hålla inne vad man tycket o tänker.
SvaraRaderaHa det så gott och jag önskar dig och din familj ett gott liv/ Stora KRAMAR till er alla
Hej Heidi,
SvaraRaderaBry dig inte om det idiotiskt dumma anonyma inlägget (även om jag förstår att det är svårt) Du har ju bara beskrivit ett bråk/tjafs som finns i de flesta familjer någon gång. Det visar ju bara att ni är mänskliga! Och vad gäller skvallret så finns det ju knappast ett bättre sätt att stämma i bäcken än att själv skriva offentligt om vad som händer.
Hoppas att du hittar orken och mår bättre snart.
Massor av kramar Christel
Tack alla ni underbara som stöttar och peppar i denna bloggen, tyvärr räckar det inte med bara mamma/svärmor/mormor alltid därför är ni guld värda
SvaraRaderaKramar både er Heidi Anders och Pontus