Igår tjöt Elsie's larm som hon har i sängen. Det har aldrig utlösts förut.
Och innan jag var framme vid henne så hade hela förloppet med Linus fladdrat förbi i huvudet.
Från brandmän, ambulanstransport, eftermiddagen på sjukhuset till begravningen. Och känslan av enorm saknad och tomhet.
Men det var ingen fara. Hon rörde sig och andades. Idag kommer jag inte ihåg om hon rörde sig för att jag tog i henne eller om det var innnan men mamma var här och det första jag hade sagt till henne var att hon rörde sig när jag kom in i rummet.
Idag tog vi en extra runda till BVC och hon fick lyssna på hennes lungor bla. och hon ser pigg ut. Jag försöker hålla min rädsla i schack men blir det för jobbigt så ringer jag inte till barn.
Åh gud.. jag blir kall i hela kroppen av att läsa det. Jag tror inte det är någon fara men ring barn - för din egen skull!! Finns här för dig. Stora kramar!
SvaraRaderaFy vad obehagligt! Fick en klump i magen bara av att läsa rubriken!
SvaraRaderaKramar till dig. Hoppas verkligen ni slipper höra larmet fler gånger