Nervös

Är jättenervös inför kommande vecka....

Vi ska fira Linus fördelsedag med att han ska få komma till sin plats, alltså urnsättningen ska ske. Det känns både skönt att det ska bli avklarat men samtidigt är det så jobbigt.
Men det hade det nog varit ändå på tisdag eftersom vi normalt sett skulle ha haft kalas med tårta och ballonger och paket. Jag hade velat se hans min när han fick smaka tårta och all uppståndelse som skulle ha blivit när han fyllt 1 år.
Istället får vi göra vårt bästa att dagen inte blir för sorgtung, om inte annat för Pontus skull.

Vi vet ju också att obduktionsbeskedet har blivit skickat från Lund och alltså borde ligga på läkarens skrivbord nu så det samtalet ska också komma nästa vecka tycker man. Annars får man väl försöka få tag på honom så att vi får veta om dem hittat varför.

Imorgon ska jag jobba så då går en dag till att man får annat att tänka på. I övrigt känns det som om när jag somnar ikväll så hoppar jag och vet inte hur jag kommer landa förräns denna vecka är över.
Hoppas att när allt är över att jag kommer må lite bättre för nu är det jobbigt.

Folk frågar hur jag mår men jag orkar inte säga hur dåligt det är. Försöker vara ärlig ibland men det finns ju inget som någon annan kan säga eller göra för att det ska kännas bättre. För Linus är borta och det är ingen som kan ge mig honom tillbaka..