5 månader

Tänk att det redan har gått 5 månader. 5 månader utatn Linus.
Han fanns först i 9 månader i min mage och sedan fanns hos oss i 5 månader och 3 veckor i det verkliga livet. Och nu har han funnits i vårt minne i 5 månader.

Linus, jag kommer alltid älska dig, sakna dig och minnas dig!

Nytta....

Nu har jag gjort lite nytta...
Jag har ringt barnmottagningen och besällt telefontid med läkaren som var med när Linus dog. Vill ju veta hur det går med obduktionsprotokollet...
Skrämmande... Jag kom inte ihåg Linus fyra sista i personnummret. Hur kan man glömma?

Har även ringt och tecknat en vänta barnförsäkring.......

Trött

Jag är trött... och trött på att vara trött..
Hittar ingen riktig energi utan kämpar varje dag att dagen ska ta slut. Så att man får sova.
Ser en massa "måsten" men försöker lägga hälften åt sidan för jag orkar inte.

Tänk vad skönt det hade varit om man fick vara barn igen...
Bara en dag eller så....
Slippa ta ansvar och grubbla. Åtminstone inte lika mycket som nu utan bara få vara liten.
Men det går ju inte så det är bara att fortsätta kämpa på.
Imorgon också......

Jobb

Har nu avklarat ett sjutimmars pass och det känns....
Ont i benen och fötterna svullna. Känns som om jag har tennisbollar vid hålfoten =((

Men annars har allt gått bra på jobbet!!

Graven

Igår var jag vid kyrkogården och tände ett ljus för Linus. Såg även till att ta ett kort på gravstenen.

Altanen

Har inte hunnit med att uppdatera så mycket. Har haft fullt upp med att måla vår altan. Tak och väggar är färdiga och golvet har fått sitt första lager färg.

På grund av detta så har jag inte heller hunnit eller tagit mig tid att komma till graven så därför har jag ännu inte tagit något kort. Men det kommer!!

Nu är det dags för lite lunch sedan ska jag jobba första dagen i eftermiddag!

Gravstenen

Stod och pratade med grannen igår och så sa hon, va fin Linus sten är.
Jag och Anders såg ut som två stora frågetecken.... Vadå???? Har den kommit???

Det blev till att slänga sig i bilen bort till kyrkogården.. och visst hade den kommit.
Jättefin är den!

Samtidigt så blev allt så verkligt igen........

Glad

Jag har fått ett jobberbjudande.. Dock bara 50 % fast det är precis lagom att börja med. Tänk att någon vill ha mig, höggravid och mitt i sorgarbete...... Härligt!!!

Börjat måla uterummet och hunnit med alla väggar.. Det ska på ett lager till på en vägg och sedan är det taket som ska målas. Efter det ska golvet bli grått och öppna spisen ska kaklas.
Vill att det ska vara klart nu!!

Ibland kan jag inte fatta hur jag ska orka med att stå upp längre....
Blir utsatt för prövningar hela tiden känns det som. Inte några stora, kanske en del tycker att det kan vara löjligt att ens reagera.

När jag satt och åt lunch nere hos mamma så hör jag brandbil på utryckning.. Det räcker med ljudet så är jag tillbaka till den första advent.
Efter det åker jag och handlar och träffar en gammal lärare som glatt gratulerar till att jag är gravid igen, " åh, det måste vara den tredje nu va?"
Bara att svara och förklara vad som hänt. Jättejobbigt. Vill inte gråta ute bland folk längre. Kände att alla typ tittade på mig och väntade på den värsta reaktionen. Den kom i bilen istället när jag var själv....
Och inte nog med det... Ikväll när jag och Ann var ute och gick så kom även en ambulans med sirener på.
Måste man bli så påmind så många gånger på en dag???

Jag har i alla fall hunnit med lite bra idag ändå. Börjat måla altanen så att den blir fin. Blir stor skillnad.
Och Pontus tillbringar sin första natt hos mormor och morfar sedan Linus dog. Så nu har dem det mysigt...

Söndag

... och en bra sådan.
Vi kan visst det med fortfarande.
Började dagen med simskola, sedan skulle Pontus på kalas hos grannflickan.
Under tiden körde Anders til återvinningen och jag kom igång med målandet på altanen. Äntligen!!
Det kommer bli så fint...

Efter en runda på kyrkogården tog vi en kopp kaffe i solen. Mysigt....

ledsen...

Vet inte varför men just idag känner jag mig ledsen. Känns som om tårarna är på väg hela tiden.
Trött är jag också. Somnade i soffan och sov nästan i en och en halv timme. Drömde om mina två barn som lekte och gosade med varandra men det var ju inte Linus för han finns ju inte längre.... så jag vet inte vad det var för barn, samtidigt som jag innerst inne vet att det var Linus och Pontus jag drömde om..

Nu ska jag äta lite och se om jag kan komma ut lite med....

Vår!!!

Härligt att våren äntligen är här. Varit ute och gått både igår kväll och nu på morgonen... Jätteskönt och så luktar det såååå gott!

Har däremot två jobbiga saker framför mig. ..
Ringde vår kuratot på sjukhuset för två och en halv vecka sedan och bad henne ta kontakt med läkaren som fanns med när Linus dog så att vi kunde få del av den slutgiltiga rapporten från obduktionen. Har inte hört något än så idag tänkte jag ta mod till mig och ringa igen.

Sedan måste jag och Anders sätta oss ner och planera in en dag för urnsättningen.

Vill inte.... Vill bara att det ska vara över och samtidigt inte....

Vardag igen...

Äntligen är vardagen tillbaka och ala friska. Kan låta grymt men det är jobbigt att ha Pontus hemma i 11 dagar.
Först sjuk sedan har han gjort sitt bästa att tjata sönder oss.

Var i Alvesta igår och beställde en ny säng. Bytte sängstomme i vintras så nu vill vi även sova skönt..

Lång fredag, låååång helg..

Jag hatar helger...
Framför allt storhelger, långa helger...
Känns som om man har ett krav på sig att man ska vara glad på helger och dessutom ska man hinna med så mycket...
..och när familjen är samlad så märks det ännu mer att vi saknar en...

Jag önskar att du kunde vara med oss Linus....

Saknar dig!